Changing Conversations
– där ungas tankar möter forskning
Det är ju du som ska ta över världen en dag, hur klyschigt det än låter. Det kan kännas läskigt, nervöst, spännande, kul, ärofyllt – eller inget alls. Oavsett är dina åsikter och tankar viktiga.
Därför har vi besökt ett antal gymnasieskolor runt om i landet för att låta elever och forskare diskutera viktiga frågor kring jämställdhet, rasism, segregation, normer, våld och trygghet.
Nyfiken? Kika på filmerna nedan!
#tystiklassen – Hur pratar vi om sexuella trakasserier?
Sverige är ett jämställt land.
Både killar och tjejer är lika mycket offer för samhällets normer.
Män kan inte bli våldtagna.
På ProCivitas i Växjö pratar eleverna och forskaren Liselotte Eek-Karlsson om sexuella trakasserier. Både eleverna och Liselotte har tagit fram påståenden för att tillsammans sätta agendan för samtalen.
Våld och trygghet
– hur hänger allt ihop?
Brottsligheten bara ökar och ökar
Våldsamma upplopp är bra för samhällsförändring
Svensk polis är mesig
På Anders Ljungstedts gymnasium i Linköping pratar eleverna och forskaren Peter Lindström om våld och trygghet. Både eleverna och Peter har tagit fram påståenden för att tillsammans sätta agendan för samtalen.
Vadå rasism? – Hur vi förstår och upptäcker rasism i vardagen
Det är upp till var och en att lära sig svenska och komma in i samhället.
Det borde vara lag för media och reklam att visa mångfald.
Det är inte mitt fel att andra uttrycker sig rasistiskt.
På Borgarskolan i Malmö pratar eleverna och forskaren Åsa Söderqvist Forkby om rasism och hur det kan ta sig i uttryck. Både eleverna och Åsa har tagit fram påståenden för att tillsammans sätta agendan för samtalen.
Det segregerade Sverige – utanförskapet och politiska lösningar
Pengar ger mer makt än politiskt engagemang.
Engagemang lönar sig inte som vår demokrati och samhälle är utformat.
Segregation beror på de som bor där.
På Hagaskolan i Borlänge pratar eleverna och forskaren Henrik Örnlind om segregation och utanförskap. Både eleverna och Henrik har tagit fram påståenden för att tillsammans sätta agendan för samtalen.
Ta det som en man – könsrollerna vi växer upp med
Tjejer är mindre våldsbenägna än killar.
Alla tjejer är rädda för att gå hem själva när det är mörkt ute.
Alla har lika mycket makt.
På Nolaskolan i Örnsköldsvik pratar eleverna och forskaren Marie Eriksson om kön, makt och våld. Både eleverna och Marie har tagit fram påståenden för att tillsammans sätta agendan för samtalen.
Tycker du att det här är intressanta frågor?
Hos oss kan du plugga flera utbildningar där du får lära dig mer om människors känslor och beteenden för att bättre förstå relationen mellan individ, grupp och samhälle.
Med en utbildning inom samhälls- och beteendevetenskap får du kunskap och verktyg för att kunna ta dig an samhällets möjligheter och utmaningar.
Du kan välja att specialisera dig inom freds- och utvecklingsstudier, genusvetenskap, statsvetenskap, pedagogik, psykologi, sociologi och socialt arbete.
Forskare
Liselotte Eek-Karlsson, lektor i pedagogik
“Det finns förväntningar på hur pojkar och flickor, män och kvinnor, ska vara. Och det har ungdomarna väldig koll på.”
Liselotte är docent i pedagogik och hon forskar om frågor som berör likabehandling, tillhörighet och också om hur skolmiljön bidrar till att vissa får vara med – och andra inte – i olika sammanhang. Hon har forskat om hur unga uppfattar och pratar om sexuella trakasserier, både i skolan och i sociala medier.
Åsa Söderqvist Forkby, lektor i socialt arbete
“Rasism kan se ut och vara på många olika sätt. Det går också att agera rasistiskt utan att det är meningen.”
Åsa är lektor i socialt arbete och forskar om utanförskap kopplat till frågor om rasism. Hon studerar frågor om exempelvis hem, tillhörighet och betydelsen av meningsskapande för personer som har migrerat till Sverige. Hon forskar om så väl barn och unga som vuxna.
Peter Lindström, professor i kriminologi
“Polisen är en gigantisk organisation med stor betydelse på många olika samhällsområden, men det behövs mer kvalificerad kunskap. Målsättningen är såklart att Polisen ska bli en än mer professionell organisation, inte minst genom vår forskning.“
Peter professor i kriminologi och har jobbat länge som forskare och kriminolog inom Polisen samt med polisforskning och polisutbildning på olika myndigheter. Han är prefekt för institutionen för kriminologi och polisiärt arbete. Peter forskar om nordiskt polissamarbete i gränsregioner, lokalt trygghetsarbete och om äldre personer som sitter i fängelse.
Henrik Örnlind, doktorand i socialt arbete
“Jag är särskilt intresserad av varför vi inte har lyckats bryta segregationen i Sverige. Detta trots att över 1000 projekt har genomförts i marginaliserade bostadsområden under de senaste 30 åren.”
Henrik är doktorand i socialt arbete. Han skriver en avhandling som fokuserar på olika politiska projekt som haft som mål att motverka segregation, öka demokratisk delaktighet och skapa trygghet. Henrik har också medverkat i forskningsprojekt kring avhopp från gäng. Han är intresserad av varför unga personer söker sig till gäng, våldets betydelse inom gängen och hur samhällets stöd och kontroll av personer kopplade till gängen är organiserat.
Marie Eriksson, historiker och lektor i socialt arbete
“När jag var aktiv i en kvinnojour och mötte våldsutsatta kvinnor började jag fundera över vart de hade tagit vägen förr, när det inte fanns några kvinnojourer, ingen socialtjänst och polis.”
Marie är historiker och lektor i socialt arbete. Hon forskar om kön, klass, ålder och makt kopplat till våld. En stor del av hennes forskning fokuserar på våld i nära relationer, både under 1800-talet och idag. Hon har ett intersektionellt perspektiv i sin forskning, det vill säga hon analyserar mer än en kategori samtidigt, vilket kan handla om till exempel hur kön och klass kan flätas ihop i synen på våld.